Vanliga frågor

En effekttariff eller effektavgift som det även heter, är en prismodell för elnätskostnader som baseras på den högsta effekt (i kilowatt, kW) som en kund använder under en viss tidsperiod, snarare än den totala mängden energi (i kilowattimmar, kWh) som förbrukas. Detta innebär att kostnaden påverkas av hur mycket el som används samtidigt, inte bara hur mycket el som används totalt sett.

Mer information se vår artikel: https://gosol.se/sa-fungerar-effekttariffer/

Effektavgiften kan variera över året. Under sommaren då belastningen på elnätet minskar kan effektavgiften sänkas. Under vinterhalvåret då belastningen är högre kan effektavgiften återgå till normal nivå vilket innebär att elnätskostnaden ökar.

Det finns en stor variation i hur elnätsföretagen har valt och kommer välja att utforma och implementera effekttariffer/effektavgifter. Exempelvis har Sollentuna Energi & Miljö (SEOM) valt att införa följande kostnader;

För mer information läs vår artikel: https://gosol.se/sa-fungerar-effekttariffer/

Det finns en stor variation i hur elnätsföretagen har valt och kommer välja att utforma och implementera effekttariffer/effektavgifter. Exempelvis kommer Ellevio 2025-01-01 att införa följande:

¨Effektavgiften baseras på snittet av dina tre högsta effekttoppar varje månad, fördelat på tre olika dygn. Det vill säga: de tre timmar då du har haft högst elanvändning. Detta kallas för timmedeleffekt och är snittet av den effekt du använder under en timme. Mellan klockan 22 och 06 räknas bara halva effekttoppen¨

För mer information och andra exempel på prismodeller se vår artikel: https://gosol.se/sa-fungerar-effekttariffer/

Under den tiden på dygnet används det inte lika mycket el och elnätet är inte lika hårt belastat. Elnätsföretagen vill främja en mer jämn elanvändning över dygnet istället för att överbelasta enstaka timmar under dygnet, så att det lönar sig för dig som kund att sprida ut elanvändningen över dygnet.

För mer information se vår artikel: https://gosol.se/sa-fungerar-effekttariffer/

Ditt solcellssystem producerar som mest el mitt på dagen, då du oftast behöver den som minst. Detta resulterar i att överskottsel matas ut till elnätet och avgifter tas ut i samband med varje utmatad kWh, till ett lägre värde än den använda solelen. Med ett solcellsbatteri kan du istället lagra överskottsel för att slippa köpa in dyrare el och minska/kapa dina effekttoppar när belastningen på elnätet är högre, exempelvis på morgonen eller kvällen.

För mer information läs vår artikel: https://gosol.se/sa-fungerar-effekttariffer/

För mer information läs vår artikel: https://gosol.se/sa-fungerar-effekttariffer/

Det generella kravet på bygglov togs bort den 1 augusti 2018, så de allra flesta behöver idag inte ansöka om bygglov. Om ditt hus ligger inom ett militärt eller ett särskilt kulturmärkt område kan bygglov fortfarande behövas. Om du är osäker tar du kontakt med din kommun.

Sverige har ett bra klimat för solceller, även om vi inte är det land med bäst förutsättning i världen för solceller. Till exempel har vi i Sverige endast 10 % mindre solinstrålning än Tyskland, vilket är Europas solcellstätaste land. I norra Sverige finns till och med möjlighet att få solel på natten tack vare midnattssolen och det går att ha solceller i stort sett hela landet

Sverige har inte lika mycket solljus som länder längre söder ut. Däremot gynnas solcellerna av vårt kallare klimat. När det är varmt ute skapas det stora förluster i solcellerna. Många vet inte att en kall och blåsig, men solig sommardag, ger upp emot 25 % högre solelproduktion än en riktigt varm högsommardag.

Ni är alltid välkomna att höra av er till oss på Gosol Energi om ni har frågor. Vi hjälper gärna till. Vill ni ha mer oberoende råd finns Solelportalen vilken tagits fram av Energimyndigheten och har varje kommun har en ”Energi- och klimatrådgivare” som ofta kan ge bra svar på frågor om solceller.

Det är idag för de allra flesta som bor i hus mycket lönsamt att investera i solceller. Solceller ger ofta en avkastning på åtminstone 7 – 8 %, ibland till och med över 10 %. Att istället ha pengarna på banken ger väldigt liten ränta, om någon ränta alls. Har man inte pengar på banken men kan ta ett bostadslån är räntan efter ränteavdrag bara 1 – 2 %. Går elpriset upp ökar värdet av på din solel. Samtidigt ökar även husets värde om det har solceller och själva investeringen får man dra av när huset säljs.

För privatpersoner ersattes solcellsbidraget den 1 januari 2021 med ett Grönt avdrag. Avdraget görs direkt på fakturan. Det nya skatteavdraget ligger på 20 % för en solcellsinstallation. För batterilagring eller installation av laddbox till din elbil är skatteavdraget 50 %.

Detta är komplext, mycket svårare än man kan ana, så ett kort svar kan tyvärr inte ges på denna fråga. Lönsamheten påverkas av många olika faktorer, det är viktigt att den som projekterar din solcellsanläggning är erfaren och kunnig inom området. Be gärna projektören gå igenom den ekonomiska kalkylen med dig. En bra projektering, en simulerad produktionsberäkning samt tydlig och transparent offert är viktigt för att kunna förstå vad som blir mest lönsamt i varje enskilt fall.

De allra flesta taken är lämpliga för solceller. Beroende på takets uppbyggnad och beklädnad används olika monteringssystem. Det finns monteringssystem anpassade för de allra flesta tak vi har i Sverige.

Ja det går ta ner solpanelerna för att byta tak och sedan sätta upp dem igen. Det är några dagars extra arbete så återbetalningstiden på solcellsinvesteringen ökar i så fall med ett par år. Vi rekommenderar att man byter tak innan installationen om taket är i dåligt skick.

Ja, platta tak är enkla att installera solpaneler på. Oftast hålls panelerna kvar på taket endast med mothållsvikter så ingen håltagning i taket behöver då göras. Solpanelerna kan vinklas upp mot söder eller mot öst/väst.

Tak som lutar ungefär 35 grader och är orienterade mot söder ger högst solproduktion, men det kan vara så att ett hus orienterat i öst-/västlig riktning får högre avkastning och en snabbare återbetalningstid på sin solcellsinvestering. Genom att solpaneler placeras i olika riktningar så kommer elproduktionen spridas ut under större del av dagen. Det innebär att huset kommer använda mer av solelen själva, och sälja mindre, samtidigt som man klarar sig på en mindre kraftfull växelriktare. Det finns mycket pengar att spara genom att projektera och dimensionera anläggningen utifrån varje kunds specifika förutsättningar.

Solcellerna fungerar så länge de får ljus på sig. Ett tunt lager snö släpper igenom det mesta solljuset så produktionen påverkas inte så mycket. Är det mycket snö slutar solcellerna producera el.

Solpanelerna är glatta och snön brukar glida av efter ett tag. Risk finns att man skadar panelerna om man försöker raka av snön från dem. Solinstrålningen är dessutom låg under vintern så produktionsförlusten på grund av snö brukar sett till hela årets produktion bli väldigt liten. Vi rekommenderar inte att man försöker ta bort snön från panelerna.

Man ska normalt inte behöva tvätta solpanelerna. Regn och snö tvättar bort smuts och damm som fastnar på panelerna. Om du trots det vill tvätta panelerna görs det lämpligen en molnig dag eller under en tidpunkt när solcellerna inte träffas av direkt solljus, då är solpanelernas yta inte är lika varm. Att tillföra kallt vatten på en varm solpanel kan skada solcellerna. Det är viktigt att inte använda rengöringsmedel utan bara vatten vid tvättning. Man ska inte heller använda borstar eller annat som kan repa panelerna.

I växelriktarens tillhörande app och websida går det se hur mycket anläggningen producerar. Där finns även historiska data. Det är enkelt att jämföra data mellan olika dagar och år. Tänk dock på att solinstrålningen till Sverige kan variera ganska mycket mellan olika år. På växelriktaren finns även lampor som indikerar ifall något skulle vara fel.

Solcellsanläggningar kräver nästan inget underhåll så underhållskostnaderna är väldigt små jämfört med andra energikällor. Solpanelerna bedöms hålla och producera hel i upp till närmare 40 år, men växelriktaren, som innehåller en hel del elektronik, kommer sannolikt behöva bytas ut under solpanelernas livslängd. Växelriktaren står för ungefär 15% av totala investeringen. Garantin på växelriktaren är vanligtvis 10 – 12 år så det kan vara klokt att budgetera för att byta växelriktaren efter 15 – 20 år.

En Stödtjänst, Balanstjänst eller Flextjänst är en tjänst inom elnätet som används för att upprätthålla balansen mellan elförbrukningen och elproduktionen i realtid. I ett elektriskt kraftnät är det nödvändigt att elförbrukningen och elproduktionen matchar varandra för att undvika instabiliteter och fel i elnätet. I Sveriges elnät vill vi ha en stabil frekvens på 50 hertz.

Genom balanstjänster kan transmissionsnätföretagen (Sveriges Kraftnät) optimera nätets prestanda och minimera risken för överbelastning eller avbrott. Detta främjar en effektiv och pålitlig distribution av elenergi till konsumenter och bidrar samtidigt till att främja integrationen av förnybar energi och andra distribuerade energikällor.

Stöd- och Balanstjänster inkluderar olika funktioner som erbjuds för att ge stöd och säkerställa stabiliteten i elnätet.

Solcellsanläggningar och batterilager är utmärkta enheter som kan anslutas till Sveriges Kraftnät för att hjälpa till att balansera nätfrekvensen och minimera frekvensvariationer i elnätet.

Ett batteri som är anslutet till GoSol balanstjänst får betalt för att hjälpa till att balansera elnätet. Ersättningen mellan 2020-2023 var 3 300 kr/kW, med ett 10 kW batteri gav det en årlig intäkt på ca 33 000 kr.

Eftersom intäkterna är schablonbaserade behöver du endast betala skatt om intäkterna från ditt batteri överstiger 40 000 kr per år.

Flextjänster, stödtjänster och balanstjänster inkluderar olika funktioner som erbjuds för att ge stöd och säkerställa stabiliteten i elnätet.

Faktum är att båda tjänsterna innefattar likartade funktioner som tillsammans ska kunna bidra till en bättre balans i energisystemet.​ Du tjänar då pengar på att ”vara uppkopplad” och finnas tillgänglig.

Greenely tillsammans med Pixii Home har lanserat sin stöd- och flextjänst där du som kund kan vara uppkopplad till elnätet samt använda batteriet för eget bruk samtidigt. CheckWatt och Flowers tjänster benämns som ¨Stöd- och Balanstjänster¨ där du som kund är uppkopplad till elnätet och inte kan använda ditt eget batteri för eget bruk.

Anledningen till att de skiljer sig sett till styrning av batteriet, ligger i lönsamheten. Idag får du som bäst betalt genom att delta 100% med ditt batteri. Om detta förändras med tiden, återstår att se.

Flower är ett svenskt företag som erbjuder smarta tjänster och lösningar för hållbar energianvändning. Flower möjliggör ett 100% förnybart energisystem genom mätning, analys, visualisering och styrning av olika energiresurser, såsom solceller, batterier och vind för privatpersoner, företag och industrier. Flowers styrning av batteriet tar hänsyn till flera olika nyttor för elsystemet och för din plånbok. Detta kan vara allt ifrån att öka egenanvändningen av solel till att handla på spotpris samt utföra stödtjänster mot nätet, där batteriägare kan få betalt för att hjälpa till att balansera elnätet.

Idag är Flower Hub kompatibelt med växelriktare och batterier från Huawei, SAJ och Sungrow. På den kommersiella sidan finns det även där flertalet kompatibla fabrikat. Stöd för andra fabrikat kommer att läggas till löpande och informationen kommer att uppdateras därefter.

Flower Hub har ingen bindningstid.

Greenely är ett svenskt företag som grundades av tre KTH-studenter som hittade ett problem i den svenska energihanteringen och ville vara en del av lösningen.

Greenely har en smart energiapp som hjälper hushåll att bli en aktiv del av energiomställningen. Greenely hjälper hushåll att kontrollera och optimera elförbrukningen i hemmet. Genom Greenelys plattform kan kunder både minska sina energikostnader, bidra till en mer hållbar energiförbrukning och tjäna pengar på att stabilisera elnätet.

Idag är Greenely kompatibelt med bl.a. PixiiHome

CheckWatt är ett svenskt företag som erbjuder smarta tjänster och lösningar för hållbar energianvändning. CheckWatt möjliggör ett 100% förnybart energisystem genom mätning, analys, visualisering och styrning av olika energiresurser, såsom solceller, batterier, elbilsladdare och vattenmätare. CheckWatt har även utvecklat ett virtuellt kraftverk som heter Currently, där batteriägare kan få betalt för att hjälpa till att balansera elnätet.

Idag är CheckWatt kompatibelt med flertal växelriktare och batterier från bl.a. Goodwe, Sungrow och Growatt för privatpersoner. På den kommersiella sidan finns det även där flertalet kompatibla fabrikat. Stöd för andra fabrikat kommer att läggas till löpande och informationen kommer att uppdateras därefter.

CheckWatt har ingen bindningstid.

Batterier kan användas inom olika områden med dagens teknik, exempelvis kan du lagra energi eller vara med och reglera frekvensen i elnätet mot en kontinuerlig ersättning.

Fördelar med batterier;

• Kapa effekttoppar
• Stöd- och balanstjänster
• Lagra egenproducerad solel

Nackdelar med batterier;

• Batterier har en begränsad livslängd.

Energilagring, särskilt i form av batterier, är av central betydelse för flera anledningar. För det första, i vårt moderna samhälle, är det en ständig efterfrågan på elektricitet. Ändå produceras inte alltid elektriciteten vid exakt det ögonblick den behövs. Därför kan batterier fungera som en brygga, lagrande energi när den är tillgänglig och frigörande när den efterfrågas.

För det andra, med den växande betoningen på förnybar energi, blir energilagring ännu viktigare. Solenergi produceras till exempel endast när solen skiner, och vindenergi när vinden blåser. Dock, när solen inte skiner eller vinden inte blåser, måste vi fortfarande ha tillgång till el. Här kommer batterierna in i bilden, som en lösning på denna utmaning.

I elnätet spelar batterier en avgörande roll i att balansera utbud och efterfrågan på elektricitet. För att elnätet ska fungera korrekt måste produktionen av elektricitet alltid matcha konsumtionen. Om det uppstår en obalans, kan det leda till spänningsvariationer eller till och med strömavbrott.

Därför används batterier i elnätet för att lagra överskott av elektricitet när produktionen överstiger efterfrågan (FCR-D Ned). När efterfrågan överstiger produktionen, kan dessa batterier frigöra den lagrade elektriciteten tillbaka till nätet (FCR-D Upp). Detta kallas för frekvensreglering. På detta sätt hjälper batteriägare till att bibehålla en stabil och pålitlig elförsörjning samtidigt som frekvensen i elnätet balanseras på 50 Hz.

Transmission system operator eller TSO är den engelska benämningen på det organ som har systemansvaret för ett transmissionsnät för elektricitet eller naturgas. I Sverige används även termerna stamnätsföretag, när det gäller el, transmissionsnätsföretag och transmissionsnätsoperatör.

Svenska kraftnät är enligt elmarknadsdirektivet artikel 40 systemansvarig för överföringssystemet (TSO) och ansvarar bland annat för att upphandla stödtjänster och anskaffning av avhjälpande åtgärder för att upprätthålla driftsäkerheten i överföringssystemet och bidra till försörjningstryggheten genom att tillhandahålla överföringskapacitet på dagen före- och intradagsmarknaden. För att balansera systemet i realtid ska Svenska kraftnät upphandla stödtjänster för balansering
genom transparenta, icke-diskriminerande och marknadsbaserade förfaranden

FCR-D står för Frekvenshållningsreserv störd drift. FCR-D reglerar frekvensen både upp och ned beroende på avvikelse i det svenska elnätet.

FCR-D upp (Frekvenshållningsreserv Störning uppreglering)

• Är en Automatisk stöd- och balanstjänst som stabiliserar frekvensen vid driftstörningar (uppreglering).

FCR-D ned (Frekvenshållningsreserv Störning nedreglering)

• Är en Automatisk stöd- och balanstjänst som stabiliserar frekvensen vid driftstörningar (nedreglering).

• Litiumbatterier: Vanligen gjorda av litiumjärnfosfat eller litiumjon.
• Nickelmetallhydrid: Gjorda av vätskebaserade elektrolyter.
• Blybatterier: Gjorda av blyoxid, blysulfat och en syralösning.

Litiumjärnfosfat eller LFP-batteri, betecknas med symbolen LiFePO4 och är en form av laddningsbart Litiumjonbatteri. LiFePO4-batterier har en längre livslängd, är väldigt säkra, behöver inget underhåll, har en bättre laddningseffektivitet och förbättrad urladdning jämfört med andra litiumbatterier och blybatterier.

Litiumjärnfosfatbatteriet är ett litiumjonbatteri som använder litiumjärnfosfat (LiFePO4) som det positiva elektrodmaterialet och kol som det negativa elektrodmaterialet.

Vi på Gosol Energi använder oss idag endast av LFP-batterier.

Litiumjärnfosfat-batteri, eller LFP-batteri, betecknas med symbolen LiFePO4 och är en form av laddningsbart Litiumjonbatteri. Ett Litiumjärnfosfat (LiFePO4) batteri är en form av Litiumjonbatteri men med en annorlunda kemisk sammansättning. En järnfosfat (FePO4) katod används i ett LiFePO4-batteri, en form av laddningsbart Litiumjonbatteri.

Det kan felaktigt uppfattas att alla Litiumbatterier är likadana, men det stämmer inte. Tekniken som används i LiFePO4-batterier är av nyare datum än den som används i Litiumjonbatterier och dess kemiska samt termiska stabilitet är avsevärt överlägsen.

Elnätsföretagens mätare ska vara kontrollerade inför installation hos dig som kund, och det är mycket ovanligt att en elmätare visar felaktiga värden, MEN vid användning av stöd- och balanstjänster mäts importerad och exporterad energi med hjälp av delningsbara strömtransformatorer. Denna mätmetod ger högupplösta mätvärden som t ex behövs för att kunna utföra fasbalansering, däremot ger de inte samma mätnoggrannhet som en fast monterad elmätare.

En annan faktor som kan ge en allt större avvikelse mot elnätbolagets mätare är att det finns olika metoder för att mäta importerad och exporterad trefasenergi vid samtidiga fasobalanser. Just Ferroamp använder en annan mätmetod än de flesta nätbolag i Sverige, därav kan EnergyHub rapportera högre värden på både importerad och exporterad energi än vad elnätbolaget mäter när fasobalanser förekommer i kombination med export.

Ett förenklat exempel för Ferroamps mätmetod:

• Du har en förbrukning på 1000 W på fas 1, 1500 W på fas 2 och 2000 W på fas 3
• Du har en solproduktion som ger 1500 W på fas 1, 1500 W på fas 2 och 1500 W på fas 3
• EnergyHub kommer registrera 500 W export på fas 1, 0 W import/export på fas 2 och 500 W import på fas 3
• Nätbolaget kommer registrera 0 W import/export då exporten på fas 1 tas ut av importen på fas 3

Detta gör att Ferroamps växelriktare ¨EnergyHub¨ räknar import 500 W per timme (0,5 kWh) och export 500 W per timme (0,5 kWh) medan nätbolaget inte räknar upp någon energi varken importerad eller exporterad.

Skillnaden är som störst vintertid med mindre instrålande sol och system kan balansera kring 0 W i näteffekt under en längre period där det samtidigt sker import på någon fas och export på en annan.