Från spannmålsgård till VD: Martin Tornhill om driftssäker el i lantbruket

Martin Tornhill växte upp på en spannmålsgård strax utanför Lund, och med en morfar som höll djur i mindre skala. Den uppväxten ligger honom varmt om hjärtat, och har gett honom en konkret känsla för vad driftssäkerhet betyder när en hel verksamhet vilar på att tekniken fungerar. Sedan 2019 har han funnits på Gosol Energi, först som säljare, sedan med projektledning och montage, och är VD sedan april 2025. Vi satte oss ner med honom för att prata om varför robust elförsörjning blivit en av lantbrukets viktigaste frågor.

Vad är din roll på Gosol, och vad innebär den i praktiken?

Jag är VD sedan april 2025, men jag har funnits i bolaget sedan 2019. Jag började som säljare och har sedan dess både projektlett och monterat, så jag har sett allt från ax till limpa. Det har präglat den jag är, en väldigt operativ VD. Min uppgift är att se till att det operativa fungerar, men jag jobbar också mycket med partnerskap och med vår portfölj, vad vi levererar och kan stå bakom. Det farligaste vi kan göra är att jobba med produkter vi inte vill bli förknippade med. Gosol är ett teknikbolag med energirådgivning, vi hjälper kunderna snarare än säljer på dem.

Du är uppvuxen på gård. Hur formar det din syn på lantbruk som marknad?

Jag är uppvuxen på en spannmålsgård utanför Lund, och även min morfar hade en mindre gård med djur. Det ligger varmt om hjärtat. På en gård finns inga gränser, pappa kunde ringa på nyårsafton för att betorna skulle täckas av, och då åkte man dit. Man ställer alltid upp.

Det jag gillar med lantbruk är att det går ryktesvägen. Gör du ett bra jobb så hörs det, bönder är grymma på att samverka och prata med varandra. Och de är mer teknikintresserade än många tror, nyfikna på att driva utvecklingen. Kan vi visa en trovärdig kalkyl är de öppna för affär. De är raka, vana att finansiera investeringar, och de håller vad de lovar.

Vad står egentligen på spel när strömmen går på en gård?

Det beror på gården. Det mest kritiska är djurhållning. Tittar man på en kyckling- eller hönsfarm med fläkt och kylning så är det helt avgörande. Tappar de strömmen ett par timmar kan hela beståndet dö. Det får inte ske.

”Tappar de strömmen ett par timmar kan hela beståndet dö. Det får inte ske.”

Spannmål är sårbart på ett annat sätt. När man tröskar kör man för fullt under ett fönster på två till sex veckor, torken går och hela kedjan måste fungera. Tappar du strömmen i fel ögonblick stannar maskineriet, och spannmålet kan bli övermoget. Det är där intäkterna ligger, samlade på kort tid. Tajmar det fel kan hela året fördärvas.

”Tajmar det fel kan hela året fördärvas.”

Förr var reservkraft ofta en dieselgenerator. Vad har hänt?

Många gårdar har länge haft reservkraft, men med gammal, fossil teknik. I dag finns trygga lösningar med solceller och batteri, där det primärt är batteriet som löser reservkraften. Det fina är att för till exempel kylning är effektbehovet som störst på sommaren, då är också chansen störst att vi kan täcka det med solel.

Vill man köra reservkraft året runt laddar vi batteriet från nätet så att det alltid finns kapacitet. Vi måste veta att batteriet klarar hela gården i minst ett bestämt antal dygn, så att man i god tid hinner få dit en portabel enhet om det skulle behövas. Jag tror vi kommer bygga betydligt färre av den gamla fossila generationens reservkraft framöver, och mer el- och batterisystem.

Vad är den vanligaste oron eller frågan ni får från lantbrukare?

Lantbrukare är väldigt kalkylerande. Grundsteget handlar nästan alltid om kalkylen, att det finns en finansierbar lösning som betalar sig inom skälig tid. Det måste inte vara en lysande investering, men en skälig.

Sedan handlar mycket om att anpassa efter befintlig utrustning. Många har redan ett stort elabonnemang för en tork eller fläktaggregat till djurhållningen, och elnätskostnaderna har ökat kraftigt. Det som för tjugo år sedan inte var så betungande har blivit en stor post. Det handlar inte bara om energi utan om elnätet, och med batteri kan man kapa effekttopparna och sänka nätkostnaderna. På en gård är det sällan taket som begränsar, det finns gott om plats.

Hur ser du på säkerhet och placering?

De som försäkrar gårdarna ställer tydliga krav, det är ofta mycket lösöre i en maskinhall eller ett djurstall, så anläggningen ska vara sund och säker.

Dagens batterier är mycket säkra, med flera lager av släck- och kvävande material kring varje modul, så risken att ett batteri antänder är mycket låg. Samtidigt gäller att allt som lagrar energi släpper ut den vid en brand, precis som gas eller olja, så placeringen är viktig. På lantbruk finns tydliga direktiv för större energilager: de ska inte stå inne i en byggnad, utan i ett eget kabinett eller en fristående container.

Har synen på energisäkerhet ändrats?

Definitivt. Intresset för reservkraft har ökat mycket, och blev intensivare efter Rysslands invasion av Ukraina. Det har också kommit verkliga elnätsfall, som det stora avbrottet i Spanien. Det är långt borta, men sker det där inser man att det kan ske här också. Med tanke på konsekvenserna är man inte beredd att ta den risken.

Vad är ö‑drift i praktiken för en gård?

I grunden är det ett oberoende, att klara sig själv om något drastiskt händer. Det handlar dels om säkerhet, dels om vardaglig riskminimering. Som lantbrukare har du tajta marginaler både inom spannmål och djurhållning, och då kan du inte riskera att ett helt år fördärvas.

Att sätta upp ö‑drift var tidigare väldigt komplext. I dag finns enkla, säkra paket. Vi kan garantera att vi inte skickar ström tillbaka mot nätet, och att omkopplingen sker sömlöst.

”Man märker inte ens att det blinkar till, systemet hoppar direkt över i ö‑drift.”

Det finns ett skyddat lokalt elnät på fastigheten, så det är robust uppbyggt. Det här har varit en cool resa de senaste fem till tio åren. Vi på Gosol har byggt 150 till 200 sådana anläggningar bara senaste året, på både gårdar och villor.

Vad säger du till en lantbrukare som vet att hen är sårbar, men inte vet var hen ska börja?

Första steget är att ta kontakt med oss, eller någon annan som är riktigt kunnig på batteri och reservkraft. Var tydlig med din kravställning, och fundera på om hela fastigheten ska ha reservkraft eller om du vill prioritera de delar som är kritiska för verksamheten.

Vi kommer alltid ut kostnadsfritt och tittar på alternativ. Mina säljare och projektörer är väldigt kunniga, men ta ändå in två till tre offerter och jämför oss, inte bara för priset utan för dialogens skull. När du ser olika alternativ väcks frågorna och du börjar förstå vad du köper. Vi jobbar ofta med ett light-paket som uppfyller baskraven och ett premium-paket med helheten, och systemen är allt mer modulära, så du kan bygga på batterierna efterhand.

Vart är branschen och Gosol på väg tror du?

Det roliga är att på varje gård finns en huselektriker, och jag brukar skoja om att vi kommer bli våra kunders nya, moderna huselektriker. Inte i dag, men inom tre till fem år vill jag att vi ska kunna vara rådgivande även på sådant som värmepumpar och andra inkopplingsdelar, och hjälpa kunderna med elen på ett modernt sätt.

Ringer du en lokal elfirma i dag åker de alltid ut på plats och tar en hög startkostnad, även för en enkel fråga. Tänk i stället elrådgivning på distans, snabb och lättillgänglig, ungefär som sjukvården i dag erbjuder digitala läkarbesök. Varför skulle inte elbranschen kunna fungera så?

Varför ska man välja Gosol för den här investeringen?

För det första säljer vi inte bara en anläggning, vi ser till att du får det som är rätt för dig och översäljer inte. För det andra har vi flera tusen genomförda processer som visar att vi kan det här, och ett gott renommé. Det du köper av Gosol ska leverera i många år.

Vi är ett sunt bolag som vill växa, men inte genom att ta risker. Vi vill finnas kvar för våra kunder om fem, tio och femton år. Jag ser det som en helhetsaffär över de kommande femton till trettio åren. Jag hoppas faktiskt att jag kan stå där stolt efter trettio år och vara med och demontera panelerna igen, hela cykeln.