Vanliga frågor

En effekt­ta­riff eller effekt­avgift som det även heter, är en prismo­dell för elnäts­kost­nader som baseras på den högsta effekt (i kilowatt, kW) som en kund använder under en viss tidspe­riod, snarare än den totala mängden energi (i kilowat­timmar, kWh) som förbrukas. Detta innebär att kostnaden påverkas av hur mycket el som används samti­digt, inte bara hur mycket el som används totalt sett.

För mer infor­ma­tion om effekt­ta­riffer, läs vår artikel här >

Effekt­av­giften kan variera över året. Under sommaren då belast­ningen på elnätet minskar kan effekt­av­giften sänkas. Under vinter­halv­året då belast­ningen är högre kan effekt­av­giften återgå till normal nivå vilket innebär att elnäts­kost­naden ökar.

Det finns en stor varia­tion i hur elnäts­fö­re­tagen har valt och kommer välja att utforma och imple­men­tera effekttariffer/effektavgifter. Exempelvis har Sollen­tuna Energi & Miljö (SEOM) valt att införa följande kostnader;

För mer infor­ma­tion om effekt­ta­riffer, läs vår artikel här >

Det finns en stor varia­tion i hur elnäts­fö­re­tagen har valt och kommer välja att utforma och imple­men­tera effekttariffer/effektavgifter. Exempelvis kommer Ellevio 2025-01-01 att införa följande:

¨Effekt­av­giften baseras på snittet av dina tre högsta effekt­toppar varje månad, fördelat på tre olika dygn. Det vill säga: de tre timmar då du har haft högst elanvänd­ning. Detta kallas för timme­de­lef­fekt och är snittet av den effekt du använder under en timme. Mellan klockan 22 och 06 räknas bara halva effekt­toppen¨

För mer infor­ma­tion och andra exempel på prismo­deller, läs vår artikel här >

Under den tiden på dygnet används det inte lika mycket el och elnätet är inte lika hårt belastat. Elnäts­fö­re­tagen vill främja en mer jämn elanvänd­ning över dygnet istället för att överbe­lasta enstaka timmar under dygnet, så att det lönar sig för dig som kund att sprida ut elanvänd­ningen över dygnet.

För mer infor­ma­tion, läs vår artikel här >

Ditt solcells­system produ­cerar som mest el mitt på dagen, då du oftast behöver den som minst. Detta resul­terar i att överskottsel matas ut till elnätet och avgifter tas ut i samband med varje utmatad kWh, till ett lägre värde än den använda solelen. Med ett solcells­bat­teri kan du istället lagra överskottsel för att slippa köpa in dyrare el och minska/kapa dina effekt­toppar när belast­ningen på elnätet är högre, exempelvis på morgonen eller kvällen.

För mer infor­ma­tion, läs vår artikel här >

För mer infor­ma­tion, läs vår artikel här >

Det generella kravet på bygglov togs bort den 1 augusti 2018, så de allra flesta behöver idag inte ansöka om bygglov. Om ditt hus ligger inom ett militärt eller ett särskilt kultur­märkt område kan bygglov fortfa­rande behövas. Om du är osäker tar du kontakt med din kommun.

Sverige har ett bra klimat för solceller, även om vi inte är det land med bäst förut­sätt­ning i världen för solceller. Till exempel har vi i Sverige endast 10 % mindre solin­strål­ning än Tyskland, vilket är Europas solcell­stä­taste land. I norra Sverige finns till och med möjlighet att få solel på natten tack vare midnatts­solen och det går att ha solceller i stort sett hela landet

Sverige har inte lika mycket solljus som länder längre söder ut. Däremot gynnas solcel­lerna av vårt kallare klimat. När det är varmt ute skapas det stora förluster i solcel­lerna. Många vet inte att en kall och blåsig, men solig sommardag, ger upp emot 25 % högre solel­pro­duk­tion än en riktigt varm högsom­mardag.

Ni är alltid välkomna att höra av er till oss på Gosol Energi om ni har frågor. Vi hjälper gärna till. Vill ni ha mer obero­ende råd finns Solel­por­talen vilken tagits fram av Energi­myn­dig­heten och har varje kommun har en ”Energi- och klimatråd­gi­vare” som ofta kan ge bra svar på frågor om solceller.

Det är idag för de allra flesta som bor i hus mycket lönsamt att investera i solceller. Solceller ger ofta en avkast­ning på åtminstone 7 – 8 %, ibland till och med över 10 %. Att istället ha pengarna på banken ger väldigt liten ränta, om någon ränta alls. Har man inte pengar på banken men kan ta ett bostadslån är räntan efter ränte­av­drag bara 1 – 2 %. Går elpriset upp ökar värdet av på din solel. Samti­digt ökar även husets värde om det har solceller och själva investe­ringen får man dra av när huset säljs.

För privat­per­soner ersattes solcells­bi­draget den 1 januari 2021 med ett Grönt avdrag. Avdraget görs direkt på fakturan. Det nya skatte­av­draget ligger på 15 % för en solcell­s­in­stal­la­tion. För batteri­lagring eller instal­la­tion av laddbox till din elbil är skatte­av­draget 50 %.

Detta är komplext, mycket svårare än man kan ana, så ett kort svar kan tyvärr inte ges på denna fråga. Lönsam­heten påverkas av många olika faktorer, det är viktigt att den som projek­terar din solcells­anläggning är erfaren och kunnig inom området. Be gärna projek­tören gå igenom den ekono­miska kalkylen med dig. En bra projektering, en simulerad produk­tions­be­räk­ning samt tydlig och trans­pa­rent offert är viktigt för att kunna förstå vad som blir mest lönsamt i varje enskilt fall.

De allra flesta taken är lämpliga för solceller. Beroende på takets uppbyggnad och beklädnad används olika monte­rings­sy­stem. Det finns monte­rings­sy­stem anpas­sade för de allra flesta tak vi har i Sverige.

Ja det går ta ner solpa­ne­lerna för att byta tak och sedan sätta upp dem igen. Det är några dagars extra arbete så återbe­tal­nings­tiden på solcell­sin­ve­ste­ringen ökar i så fall med ett par år. Vi rekom­men­derar att man byter tak innan instal­la­tionen om taket är i dåligt skick.

Ja, platta tak är enkla att instal­lera solpa­neler på. Oftast hålls panelerna kvar på taket endast med mothållsvikter så ingen håltag­ning i taket behöver då göras. Solpa­ne­lerna kan vinklas upp mot söder eller mot öst/väst.

Tak som lutar ungefär 35 grader och är orien­te­rade mot söder ger högst solpro­duk­tion, men det kan vara så att ett hus orien­terat i öst-/västlig riktning får högre avkast­ning och en snabbare återbe­tal­ningstid på sin solcell­sin­ve­ste­ring. Genom att solpa­neler placeras i olika riktningar så kommer elpro­duk­tionen spridas ut under större del av dagen. Det innebär att huset kommer använda mer av solelen själva, och sälja mindre, samti­digt som man klarar sig på en mindre kraft­full växel­riktare. Det finns mycket pengar att spara genom att projek­tera och dimen­sio­nera anlägg­ningen utifrån varje kunds speci­fika förut­sätt­ningar.

Solcel­lerna fungerar så länge de får ljus på sig. Ett tunt lager snö släpper igenom det mesta solljuset så produk­tionen påverkas inte så mycket. Är det mycket snö slutar solcel­lerna produ­cera el.

Solpa­ne­lerna är glatta och snön brukar glida av efter ett tag. Risk finns att man skadar panelerna om man försöker raka av snön från dem. Solin­strål­ningen är dessutom låg under vintern så produk­tions­för­lusten på grund av snö brukar sett till hela årets produk­tion bli väldigt liten. Vi rekom­men­derar inte att man försöker ta bort snön från panelerna.

Man ska normalt inte behöva tvätta solpa­ne­lerna. Regn och snö tvättar bort smuts och damm som fastnar på panelerna. Om du trots det vill tvätta panelerna görs det lämpligen en molnig dag eller under en tidpunkt när solcel­lerna inte träffas av direkt solljus, då är solpa­ne­lernas yta inte är lika varm. Att tillföra kallt vatten på en varm solpanel kan skada solcel­lerna. Det är viktigt att inte använda rengö­rings­medel utan bara vatten vid tvätt­ning. Man ska inte heller använda borstar eller annat som kan repa panelerna.

I växel­rik­ta­rens tillhö­rande app och websida går det se hur mycket anlägg­ningen produ­cerar. Där finns även histo­riska data. Det är enkelt att jämföra data mellan olika dagar och år. Tänk dock på att solin­strål­ningen till Sverige kan variera ganska mycket mellan olika år. På växel­rik­taren finns även lampor som indikerar ifall något skulle vara fel.

Solcells­anläggningar kräver nästan inget under­håll så under­hålls­kost­na­derna är väldigt små jämfört med andra energikällor. Solpa­ne­lerna bedöms hålla och produ­cera hel i upp till närmare 40 år, men växel­rik­taren, som innehåller en hel del elekt­ronik, kommer sanno­likt behöva bytas ut under solpa­ne­lernas livslängd. Växel­rik­taren står för ungefär 15% av totala investe­ringen. Garantin på växel­rik­taren är vanligtvis 10 – 12 år så det kan vara klokt att budge­tera för att byta växel­rik­taren efter 15 – 20 år.

En Stödtjänst, Balans­tjänst eller Flextjänst är en tjänst inom elnätet som används för att upprätt­hålla balansen mellan elför­bruk­ningen och elpro­duk­tionen i realtid. I ett elekt­riskt kraft­nät är det nödvän­digt att elför­bruk­ningen och elpro­duk­tionen matchar varandra för att undvika insta­bi­li­teter och fel i elnätet. I Sveriges elnät vill vi ha en stabil frekvens på 50 hertz.

Genom balanstjänster kan trans­mis­sions­nät­fö­re­tagen (Sveriges Kraft­nät) optimera nätets prestanda och minimera risken för över­be­last­ning eller avbrott. Detta främjar en effektiv och pålitlig distri­bu­tion av elenergi till konsu­menter och bidrar samti­digt till att främja integ­ra­tionen av förnybar energi och andra distri­bu­e­rade energi­källor.

Stöd- och Balans­tjänster inklu­derar olika funktioner som erbjuds för att ge stöd och säker­ställa stabi­li­teten i elnätet.

Solcellsan­lägg­ningar och batte­ri­lager är utmärkta enheter som kan anslutas till Sveriges Kraft­nät för att hjälpa till att balan­sera nätfre­kvensen och minimera frekven­sva­ri­a­tioner i elnätet.

Ett batteri som är anslutet till GoSol balanstjänst får betalt för att hjälpa till att balan­sera elnätet. Ersätt­ningen mellan 2020–2023 var 3 300 kr/kW, med ett 10 kW batteri gav det en årlig intäkt på ca 33 000 kr.

Eftersom intäk­terna är schablon­ba­se­rade behöver du endast betala skatt om intäk­terna från ditt batteri överstiger 40 000 kr per år.

Flextjänster, stödtjänster och balans­tjänster inklu­derar olika funktioner som erbjuds för att ge stöd och säker­ställa stabi­li­teten i elnätet.

Faktum är att båda tjäns­terna innefattar likar­tade funktioner som tillsam­mans ska kunna bidra till en bättre balans i energi­sy­stemet.​ Du tjänar då pengar på att ”vara uppkopplad” och finnas tillgänglig.

Greenely tillsam­mans med Pixii Home har lanserat sin stöd- och flextjänst där du som kund kan vara uppkopplad till elnätet samt använda batte­riet för eget bruk samti­digt. Check­Watt och Flowers tjänster benämns som ¨Stöd- och Balans­tjänster¨ där du som kund är uppkopplad till elnätet och inte kan använda ditt eget batteri för eget bruk.

Anled­ningen till att de skiljer sig sett till styrning av batte­riet, ligger i lönsam­heten. Idag får du som bäst betalt genom att delta 100% med ditt batteri. Om detta förändras med tiden, återstår att se.

Flower är ett svenskt företag som erbjuder smarta tjänster och lösningar för hållbar energi­an­vänd­ning. Flower möjliggör ett 100% förny­bart energi­system genom mätning, analys, visua­li­se­ring och styrning av olika energire­surser, såsom solceller, batte­rier och vind för privat­per­soner, företag och industrier. Flowers styrning av batte­riet tar hänsyn till flera olika nyttor för elsystemet och för din plånbok. Detta kan vara allt ifrån att öka egenan­vänd­ningen av solel till att handla på spotpris samt utföra stödtjänster mot nätet, där batte­riä­gare kan få betalt för att hjälpa till att balan­sera elnätet.

Idag är Flower Hub kompa­ti­belt med växel­riktare och batte­rier från Huawei, SAJ och Sungrow. På den kommer­si­ella sidan finns det även där flertalet kompa­tibla fabrikat. Stöd för andra fabrikat kommer att läggas till löpande och infor­ma­tionen kommer att uppda­teras därefter.

Flower Hub har ingen bindningstid.

Greenely är ett svenskt företag som grundades av tre KTH-studenter som hittade ett problem i den svenska energi­han­te­ringen och ville vara en del av lösningen.

Greenely har en smart energiapp som hjälper hushåll att bli en aktiv del av energi­om­ställ­ningen. Greenely hjälper hushåll att kontrol­lera och optimera elför­bruk­ningen i hemmet. Genom Greenelys platt­form kan kunder både minska sina energi­kost­nader, bidra till en mer hållbar energi­förbrukning och tjäna pengar på att stabi­li­sera elnätet.

Idag är Greenely kompa­ti­belt med bl.a. Pixii­Home

Check­Watt är ett svenskt företag som erbjuder smarta tjänster och lösningar för hållbar energi­an­vänd­ning. Check­Watt möjliggör ett 100% förny­bart energi­system genom mätning, analys, visua­li­se­ring och styrning av olika energire­surser, såsom solceller, batte­rier, elbilslad­dare och vatten­mä­tare. Check­Watt har även utvecklat ett virtu­ellt kraft­verk som heter Currently, där batte­riä­gare kan få betalt för att hjälpa till att balan­sera elnätet.

Idag är Check­Watt kompa­ti­belt med flertal växel­riktare och batte­rier från bl.a. Sigenergy och Huawei för privat­per­soner. På den kommer­si­ella sidan finns det även där flertalet kompa­tibla fabrikat. Stöd för andra fabrikat kommer att läggas till löpande och infor­ma­tionen kommer att uppda­teras därefter.

Check­Watt har ingen bindningstid.

Batte­rier kan användas inom olika områden med dagens teknik, exempelvis kan du lagra energi eller vara med och reglera frekvensen i elnätet mot en konti­nu­erlig ersätt­ning.

Fördelar med batte­rier;

• Kapa effekt­toppar
• Stöd- och balans­tjänster
• Lagra egenpro­du­cerad solel

Nackdelar med batte­rier;

• Batte­rier har en begränsad livslängd.

Energi­lag­ring, särskilt i form av batte­rier, är av central betydelse för flera anled­ningar. För det första, i vårt moderna samhälle, är det en ständig efter­frågan på elekt­ri­citet. Ändå produ­ceras inte alltid elekt­ri­ci­teten vid exakt det ögonblick den behövs. Därför kan batte­rier fungera som en brygga, lagrande energi när den är tillgänglig och frigö­rande när den efter­frågas.

För det andra, med den växande betoningen på förnybar energi, blir energi­lag­ring ännu vikti­gare. Solenergi produ­ceras till exempel endast när solen skiner, och vinde­nergi när vinden blåser. Dock, när solen inte skiner eller vinden inte blåser, måste vi fortfa­rande ha tillgång till el. Här kommer batte­ri­erna in i bilden, som en lösning på denna utmaning.

I elnätet spelar batte­rier en avgörande roll i att balan­sera utbud och efter­frågan på elekt­ri­citet. För att elnätet ska fungera korrekt måste produk­tionen av elekt­ri­citet alltid matcha konsum­tionen. Om det uppstår en obalans, kan det leda till spännings­va­ri­a­tioner eller till och med ström­avbrott.

Därför används batte­rier i elnätet för att lagra överskott av elekt­ri­citet när produk­tionen överstiger efter­frågan (FCR‑D Ned). När efter­frågan överstiger produk­tionen, kan dessa batte­rier frigöra den lagrade elekt­ri­ci­teten tillbaka till nätet (FCR‑D Upp). Detta kallas för frekvens­re­gle­ring. På detta sätt hjälper batte­riä­gare till att bibehålla en stabil och pålitlig elför­sörj­ning samti­digt som frekvensen i elnätet balan­seras på 50 Hz.

Trans­mis­sion system operator eller TSO är den engelska benäm­ningen på det organ som har syste­m­an­svaret för ett trans­mis­sionsnät för elekt­ri­citet eller naturgas. I Sverige används även termerna stamnäts­fö­retag, när det gäller el, trans­mis­sions­näts­fö­retag och trans­mis­sions­nätso­pe­ratör.

Svenska kraftnät är enligt elmark­nads­di­rek­tivet artikel 40 syste­m­an­svarig för överfö­rings­sy­stemet (TSO) och ansvarar bland annat för att upphandla stödtjänster och anskaff­ning av avhjäl­pande åtgärder för att upprätt­hålla drift­sä­ker­heten i överfö­rings­sy­stemet och bidra till försörj­nings­trygg­heten genom att tillhan­da­hålla överfö­ringska­pa­citet på dagen före- och intra­dags­mark­naden. För att balan­sera systemet i realtid ska Svenska kraftnät upphandla stödtjänster för balan­se­ring
genom trans­pa­renta, icke-diskri­­mi­­ne­­rande och marknads­ba­se­rade förfa­randen

FCR‑D står för Frekvens­håll­nings­re­serv störd drift. FCR‑D reglerar frekvensen både upp och ned beroende på avvikelse i det svenska elnätet.

FCR‑D upp (Frekvens­håll­nings­re­serv Störning uppre­gle­ring)

• Är en Automa­tisk stöd- och balans­tjänst som stabi­li­serar frekvensen vid drift­stör­ningar (uppre­gle­ring).

FCR‑D ned (Frekvens­håll­nings­re­serv Störning nedre­gle­ring)

• Är en Automa­tisk stöd- och balans­tjänst som stabi­li­serar frekvensen vid drift­stör­ningar (nedre­gle­ring).

• Litium­bat­te­rier: Vanligen gjorda av litiumjärn­fosfat eller litiumjon.
• Nickelme­tall­hydrid: Gjorda av vätske­ba­se­rade elekt­ro­lyter.
• Blybat­te­rier: Gjorda av blyoxid, blysulfat och en syralös­ning.

Litiumjärn­fosfat eller LFP-batteri, betecknas med symbolen LiFePO4 och är en form av laddnings­bart Litiumjon­bat­teri. LiFePO4-batte­rier har en längre livslängd, är väldigt säkra, behöver inget under­håll, har en bättre laddnings­ef­fek­ti­vitet och förbättrad urladd­ning jämfört med andra litium­bat­te­rier och blybat­te­rier.

Litiumjärn­fos­fat­bat­te­riet är ett litiumjon­bat­teri som använder litiumjärn­fosfat (LiFePO4) som det positiva elektrod­ma­te­ri­alet och kol som det negativa elektrod­ma­te­ri­alet.

Vi på Gosol Energi använder oss idag endast av LFP-batte­rier.

Litiumjär­n­­fosfat-batteri, eller LFP-batteri, betecknas med symbolen LiFePO4 och är en form av laddnings­bart Litiumjon­bat­teri. Ett Litiumjärn­fosfat (LiFePO4) batteri är en form av Litiumjon­bat­teri men med en annorlunda kemisk samman­sätt­ning. En järnfosfat (FePO4) katod används i ett LiFePO4-batteri, en form av laddnings­bart Litiumjon­bat­teri.

Det kan felak­tigt uppfattas att alla Litium­bat­te­rier är likadana, men det stämmer inte. Tekniken som används i LiFePO4-batte­rier är av nyare datum än den som används i Litiumjon­bat­te­rier och dess kemiska samt termiska stabi­litet är avsevärt överlägsen.

Elnäts­fö­re­ta­gens mätare ska vara kontrol­le­rade inför instal­la­tion hos dig som kund, och det är mycket ovanligt att en elmätare visar felak­tiga värden, MEN vid använd­ning av stöd- och balans­tjänster mäts impor­terad och expor­terad energi med hjälp av delnings­bara ström­trans­for­ma­torer. Denna mätmetod ger högupp­lösta mätvärden som t ex behövs för att kunna utföra fasba­lan­se­ring, däremot ger de inte samma mätnog­grannhet som en fast monterad elmätare.

En annan faktor som kan ge en allt större avvikelse mot elnät­bo­la­gets mätare är att det finns olika metoder för att mäta impor­terad och expor­terad trefa­se­nergi vid samti­diga fasoba­lanser. Just Ferroamp använder en annan mätmetod än de flesta nätbolag i Sverige, därav kan EnergyHub rappor­tera högre värden på både impor­terad och expor­terad energi än vad elnät­bo­laget mäter när fasoba­lanser förekommer i kombi­na­tion med export.

Ett förenklat exempel för Ferro­amps mätmetod:

• Du har en förbruk­ning på 1000 W på fas 1, 1500 W på fas 2 och 2000 W på fas 3
• Du har en solpro­duk­tion som ger 1500 W på fas 1, 1500 W på fas 2 och 1500 W på fas 3
• EnergyHub kommer registrera 500 W export på fas 1, 0 W import/export på fas 2 och 500 W import på fas 3
• Nätbo­laget kommer registrera 0 W import/export då exporten på fas 1 tas ut av importen på fas 3

Detta gör att Ferro­amps växel­riktare ¨EnergyHub¨ räknar import 500 W per timme (0,5 kWh) och export 500 W per timme (0,5 kWh) medan nätbo­laget inte räknar upp någon energi varken impor­terad eller expor­terad.

Skill­naden är som störst vintertid med mindre instrå­lande sol och system kan balan­sera kring 0 W i nätef­fekt under en längre period där det samti­digt sker import på någon fas och export på en annan.